

Stress är en naturlig och automatiska reaktion på hot och fara, vilken har hållit oss vid liv genom alla år. Stress i sig är inte farligt eller skadligt utan livsviktigt för vår överlevnad. Stress i dagens samhälle ser dock annorlunda ut än vad den gjorde förr. Många lever idag med långvarig stress och brist på återhämtning, vilket har bidragit till att stressrelaterade sjukdomar är allt vanligare.
Symptom vid långvarig stress kan ibland vara lite diffusa och svåra att koppla till just stress. Ofta upplever man sig inte heller som stressad, men kan ändå vara det. Det gör det svårt att behandla stressen i tid och kan leda till kronisk stress och olika sjukdomar eller syndrom som utmattning.


Definition och förståelse av stress
Stress är en livsnödvändig reaktion på fara. När du känner dig hotad sker en kemisk reaktion i kroppen som förbereder dig på att fly eller att slåss. Denna reaktion kallas för "fight or flight", och är det sympatiska nervsystemet som kickar igång. Under denna process frigörs en mängd olika hormoner, som adrenalin och kortisol vilket ökar pulsen, andningen och ger dig en energikick.
Det finns olika typer av stress, som har olika inverkan på kroppen. Akut stress är den stress som vi ofta ser som positiv då den faktiskt har stärkande egenskaper och är positiv för vårt immunförsvar, medan långvarig stress är den stress vi ofta pratar om som negativ.
Akut stress
Akut stress är precis som den låter, akut och kortvarig. Denna typ av stress upplevs som en omedelbar reaktion på en ny utmaning, händelse eller krav. I dagens samhälle kan det innebära att hantera en deadline på jobbet, ett djur som springer över gatan precis framför bilen, en arbetsintervju, en första dejt eller ett kallbad.
Vid akut stress kopplas det sympatiska nervsystemet på, vi får en energikick, skärpt fokus och skarp blick. Musklerna får tillgång till extra blod och syre för att snabbt kunna reagera. Denna stress går sedan över och kroppen lugnar ned sig igen.
Långvarig stress
Långvarig stress uppstår vid återkommande och ihållande stress, i brist på återhämtning som pågått under en lång tid. När listan över saker som måste göras bara blir längre och längre och återhämtningen uteblir.
Till skillnad från akut stress är symptomen vid långvarig stress lite mer subtila och uppstår mer allt eftersom. Detta kan göra det svårt att faktiskt förstå att det är stressen som ligger bakom problemen vi upplever.
Konsekvenser av långvarig stress
Långvarig stress är, till skillnad från akut stress, motsatsen till positivt för vårt immunsystem och för vår allmänna hälsa. Långvarig kronisk stress kan leda till hälsoproblem och sjukdomar som till exempel utmattningssyndrom, smärta och stelhet i kroppen samt hjärt-och kärlsjukdomar.
Långvarig stress kan påverka både fysisk och mental hälsa om den inte upptäcks och behandlas på ett bra sätt. Att känna igen skillnaden på kortvarig och långvarig stress är viktigt för att kunna hantera stress på ett lämpligt sätt.
Vad sker i kroppen vid stress?
Det som händer i kroppen vid stress har vi redan varit inne lite på, men vi kikar närmre på det sympatiska nervsystemet som är kroppens svar på stress.
Det sympatiska nervsystemet
När vi upplever hot eller fara kopplas det sympatiska nervsystemet på, det nervsystem som ofta kallas för "fight or flight". Det sympatiska nervsystemet är en komplex aparat som genom en hormonell och fysiologisk respons på fara håller oss vid liv.
Hormoner utsöndras
När det sympatiska nervsystemet kopplas på frisätts hormonet kortisol som hjälper kroppen att hantera situationen genom att öka blodsockernivåerna och undertrycka icke-nödvändiga funktioner som matsmältning och reproduktion. Samtidigt ökar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin hjärtfrekvensen och blodtrycket för att förbereda kroppen för kamp eller flykt. Detta innebär också att kroppen kan minska eller stänga av matsmältningsfunktionerna för att spara energi för att hantera den omedelbara faran.
Tecken på stress - vanliga symptom
Symptom på stress kan visa sig på många olika sätt, både genom fysiska och psykiska besvär. Det är viktigt att vara medveten om tidiga varningssignaler för att i tid kunna göra åtgärder eller söka hjälp för att undvika skadliga nivåer.
Fysiska symptom vid stress
- Konstant huvudvärk.
- Stela och onda muskler och leder.
- Problem med sömn.
- Tryck över bröstet.
- Svettningar.
- Magproblem.
- Tappa hår och uppleva besvär med huden i form av utslag eller mycket finnar.
- För kvinnor kan även för hög stress visa sig i form av hormonella besvär, ökad PMS, oregelbunden menstruation men även utebliven menstruation.
Känslomässiga symptom vid stress
- Lätt irriterad
- Orolig
- Nedstämd
- Ökad ångest
Psykiska symptom vid stress
- Försämrat minne
- Försämrad koncentrationsförmåga
- Svårt att hänga med i samtal
- Hjärndimma
Orsaker till stress
Stress kan bero på flera faktorer. Vid långvarig stress är det ofta inte bara en stressor som är problemet utan flera stressorer från olika håll som späder på den långvariga stressen.
Stress kan komma från yttre faktorer som arbetsmiljö, relationer, icke påverkningsbara livshändelser och att sätta andras behov framför sina egna. Stress kan även uppstå från inre faktorer som att ha höga krav på sig själv, inte känna sig tillräcklig, att ständigt sträva efter perfektionism och känslor av oro, ångest och sorg.
Utmattningssyndrom - ett resultat av långvarig stress
Utmattningssyndrom, ofta kallat "utbrändhet", är en allvarlig följd av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Tillståndet uppstår när kroppens stressystem är aktiverat under en längre tid, vilket leder till en total utmattning både fysiskt och psykiskt. Vanliga orsaker är hög arbetsbelastning, ständiga krav och svårigheter att balansera arbete och fritid. Även privata påfrestningar som relationsproblem eller ekonomisk stress kan bidra.
Symtomen utvecklas gradvis och inleds ofta med trötthet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Med tiden förvärras symtomen till att omfatta både känslomässig och fysisk utmattning. Många upplever också minnesstörningar, ångest och depression. Ofta negligeras de tidiga signalerna, vilket gör att stressen blir kronisk och till slut leder till utmattning.
Behandlingen kräver vila och ofta en förändring av livssituationen. Stresshantering, terapi och medicinering kan ibland behövas. Återhämtningstiden varierar, men det kan ta månader eller till och med år att helt återfå sin hälsa. Utmattningssyndrom visar vikten av att lyssna på kroppens signaler och att prioritera återhämtning i tid. Förebyggande åtgärder som att sätta gränser, ha realistiska förväntningar och skapa balans mellan arbete och fritid är avgörande för att undvika att hamna i ett sådant tillstånd.
Symptom vid utmattningssyndrom
- Trötthet som inte går att vila bort
- Svårt att somna eller vaknar väldigt tidigt
- Svårt att koncentrera dig
- Ofta ont i magen och delar av kroppen
- Mer känslig mot ljus och ljud
- Försämrat minne
- Känner dig nedstämd
- Blir sjuk oftare
- Ökad irritabilitet
Tid för återhämtning
Det parasympatiska nervsystemet
Det parasympatiska nervsystemet, ofta känt som "rest and digest", fungerar som en motvikt till det sympatiska nervsystemet. I stället för att förbereda kroppen för kamp eller flykt genom att öka puls och andning, arbetar det parasympatiska systemet för att bevara energi, minska hjärtfrekvensen och stödja matsmältningen. Det spelar en nyckelroll i att främja avslappning och ro. Detta system är som mest aktivt under lugna stunder när kroppen känner sig trygg.
Det parasympatiska nervsystemet är väsentligt för kroppens återhämtning och bidrar till att återställa balansen efter en period av stress eller anspänning.
Skapa utrymme för återhämtning
Att skapa utrymme för återhämtning är otroligt viktigt för att ge både kroppen och hjärnan den vila de behöver. Återhämtning handlar inte bara om att ta det lugnt, utan också om att engagera sig i aktiviteter som ger energi och glädje. Även om sömn är en central del av återhämtningen, kan det vara svårt att sova ordentligt när man lever med mycket stress. Därför är det avgörande att aktivt skapa tid för både vila och återhämtning, så att kroppen och hjärnan kan få ny kraft och bearbeta dagens intryck. Återhämtning innebär inte enbart stillhet, utan även att hitta aktiviteter som fyller på energin.
Stresshantering och egenvård
Kan du ibland få svårt att prioritera dig själv framför alla andra, måsten och plikter? Kanske har du upplevt stor sorg, rädsla eller andra trauman i livet som du inte riktigt har bearbetat ordentligt? Är det högt tempo på jobbet, konstant, utan tid för återhämtning och en chef som inte ser hur mycket du kämpar? Pratar du illa om dig själv om och om igen och känner att det du gör aldrig är tillräckligt, att du aldrig presterar så som du vill?
Stress kommer från många delar av livet och roten till stressen kan vara olika från person till person. Fundera på din livssituation i stort och försök att hitta de faktorer som bidrar till din stress. När du har lokaliserat var din stress kommer ifrån är det lättare att faktiskt göra något åt den och på så sätt minska stressen. Ta hand om dig själv på ditt sätt, vilket inte behöver vara på samma sätt som någon annan. Hitta dina knep!
Ta hjälp!
Om du känner att du mår dåligt, har en ihållande stress i kroppen och upplever många av de symtom vi har listat i den här artikeln. Ta hjälp! Att ta hjälp från sjukvården eller experter inom stress är otroligt viktigt och de kan hjälpa dig att må bättre igen.
Förebygg stress
För att förebygga stress är det viktigt att skapa balans och ta hand om både kropp och sinne och detta kan såklart göras på olika sätt. Några saker som kan vara viktiga att tänka på kan dock vara:
Planera och prioritera - genom att planera och prioritera dina uppgifter minskar risken för att känna dig överväldigad.
Sätta gränser - att sätta gränser och våga säga nej är också avgörande för att undvika överbelastning.
Fysisk aktivitet - regelbunden fysisk aktivitet hjälper till att minska stress genom att frigöra endorfiner och främja avslappning. Och nej, det behöver inte vara flera timmar av stenhård träning. Du kommer långt med promenader, styrketräning och sköna löppass.
Sömn - att prioritera sömn för att kroppen och hjärnan ska få tid att återhämta sig är såklart även en nyckelfaktor för att förebygga stress.
Näringsrik kost - se till att du äter den näring du behöver i form av protein, fett och kolhydrater men även vitaminer och mineraler. Att testa dina näringsvärden och eventuella livsmedelsallergier kan vara bra för att ta reda på om du har några näringsbrister eller är allergisk mot något du brukar äta, vilket också kan stressa kroppen.
Kosttillskott - det kan ibland vara svårt att få i sig all näring genom kosten. Därför kan det vara positivt att komplettera med kosttillskott som är framtagna för att stötta nervsystemet, motverka trötthet och utmattning samt för att hjälpa kroppen att anpassa sig till olika stressorer. Ett kosttillskott framtaget med just detta syfte är Elexir Good Mood som innehåller en kombination av örter och adaptogener för emotionell balans och minskad stress.
Lek och ha kul - att leka är något som tyvärr ofta faller bort när vi växer upp, men något som är otroligt välgörande för kropp och själ. Att ta tid till att leka eller göra sådant som du tycker är kul är otroligt viktigt för att må bra och stressa ned.